Matilda Magnusson
Motorvägen dundrar fram mot Skåne...9/29/2009 Nu drar snart jag, Robert, Börje och Plutten ner till Helsingborg för några dar. Det ska bli skönt att komma till ett annat ställe där ett annat liv håller på. Jag behöver ta igen mig och fundera eller låta bli att fundera.
Jag har hoppat av psykologikursen jag läste. Det var inte värt att sitta och slå upp ord hela tiden på tyda eller lexin. Bättre att låna en psykologibok på bibblan och läsa den. På svenska. Det känns så bra att jag har hoppat av, faktiskt. Jag tänker att när jag kommer tillbaka från Skåne så är det ett nytt "ta-tag-i-saker"-liv som börjar för mig. Fötterna ska stå på marken och huvet ska vara på spiken. Kavajen ska vara borstad och byxorna ska var pressade. Ja, ni förstår väl. Men nu rapsen.
0 Kommentarer
Doggy9/21/2009 Comeback!9/17/2009 Nu är det äntligen dags igen för Dagens tubare!
Och bara för det får ni två klipp med två fantastiska roliga personer. Jag hoppas att jag ska kunna ge er den där lilla extra guldkanten som ni har saknat sedan den 25 november 2008, då Dagens tubare gick och la sig ett tag för att vakna upp idag. Och är det någon av er därute som vet hur man gör för att ni ska kunna lägga in kommentarer efter klippen? Det skulle vara trevligt att ha, tycker ni inte? Pjjah, kila iväg och kolla på klippen nu! Såja! I'm a student.9/16/2009 This is jag just nu.
This is how jag ser ut när jag pluggar. When jag slår upp engelska words på lexin or Tyda. Det är jag när jag ligger approximately ett och ett halvt kapitel efter. Have you ever sett något så inspirerande and engagerat? Kvällsdrömmeri9/14/2009 Robert la på Stefan Sundströms skiva Fabler från Bällingebro precis. Känns som en vemodig och väldigt bra skiva. Första spåret träffade mig väldigt starkt just nu. Så oehört vacker text.
Gässen på fälten står vända mot söder Sommaren dör nu och hösten är här Löven i lönnen dom brinner och blöder Småfåglar flockas bland äpplen och bär Va bra att du följde med över berget Va skönt att vi hann till vårt hallonfall Va gott bären smaka, va röd den va färgen När vi blunda mot solen som trängde in överallt Bra med små minnen som nödproviant När snöslasket slirar och backen är brant Va bra att du följde med ut på tjärnen Där vågorna glittra fast vattnet var svart Våga man hoppa var det mjukt emot huden Mjukt som en varm augustinatt Nu hänger regnet tungt i luften Molnen dom jäser som svartnande deg Det är som om sommaren viskat små löften Vi ses snart igen och så drog hon iväg Ja, jag har ofta vemod och oro i mig (nu)förtiden. Det är inget vackert vemod, det är fult och passar mig inte alls. Jag vill bli en gladare flicka. Ska det vara vemod ska det vara vackert. Jag vill ha lugn och ro i själen, jag vill sluta med alla dumma tankar och vara världens bästa tjej, i den världen jag lever. Hösten är här. Det är bara lite varmt fortfarande. Just nu sitter jag i soffan, lägger över musik till min mobil och fantiserar om skogsvandringar i tjocktröjor och jeans och höststövlar och Roberts hand i min hand och tvärtom. Och jag är jag. Och oj va Sundströms skiva känns helt rätt just nu. Sen skola. Scenskola. Skola på scen.9/14/2009 "Känn ingen skuld om du inte vet vad du ska göra med ditt liv. De
intressantaste människor jag känner visste inte när de var 22 vad de skulle göra resten av livet. Några av de intressantaste 40-åringar jag känner vet det fortfarande inte." Från "monologen" Solkräm med Rickard Wolff. Just de där raderna hoppar ofta upp i mitt huvud när jag ska peppa mig själv. Det brukar fungera förvånansvärt bra. Såg reprisen av Här är ditt liv där Persbrandt var gäst. Jag må vara naiv, men det är alltid så befriande att sitta och lyssna på en skådis som på frågan "När bestämde du egentligen dig för att bli skådespelare?" svarar "Jag har inte bestämt mig än." Men personen är ju faktiskt skådis, och det må vara ett image-drag eller vad som helst. Men jag älskar att höra det. Just när det är skådespelare. Jag vill också sitta i en fåtölj med Ingvar Oldsberg och säga att jag inte bestämt mig för om jag ska bli skådespelare. Som skådespelare. Mor min brukar av någon anledning matcha in att ringa till mig när jag sitter på bussen hem från mattantsjobb. Idag lyckades hon igen och samtalsämnet blir alltid jobb och sånt. Hon skulle berätta att hon och far tyckte det lät som en mycket bra idé att söka in till scenskolan. "Det är ju ändå det du alltid trivts bäst med." Jo. Det är väl nånstans det. Tanken på att bli scenperson på heltid har glidit ifrån mig mer och mer sen jag slutade gymnasiet. Jag har blivit rädd för att det skulle ta lusten från mig. Jag är fortfarande rädd för det. För om jag verkligen vill hålla på med sånt så måste jag fanimej jobba hårt med det. Men om det nu är så att man inte behöver bestämma sig...då skulle jag ju kunna söka in till scenskolan våren 2011 sådär lite på kul fast på fullaste allvar. Visst kan jag? Jag som är så liten. Klagan och elände9/13/2009 Det är väldigt mycket just nu. Ont i magen på grund av en ihärdig och elakartad mens. Ligger efter ett helt kapitel om hjärnan och nervsystemet som jag inte förstår ett skit av. Är väldigt omotiverad till att ge mig fan på att läsa det också. Men jag ska.
Jag vill bara ha en stor påse godis och mer ljus i sinnet. Jag tror jag ska ta mig en söndagstupplur i soffan nu. Vi ses. Café Dubbelgöken igår9/13/2009 Lite bilder från en jättebra kväll igår på visklubben Dubbelgöken. En mycket bra klubb i en mycket bra lokal på Tredje Långgatan. K G Malm först. Lika bra som han brukar vara. Sedan en för mig helt ny artist - Collan. Och det var inte heller illa. I pausen fick sedan Kurbits & Rötjut en spontan förfrågan om vi ville dra av en låt innan nästa artist skulle uppträda. Kul och smickrande, men av olika anledningar blev det inte så. Så lättflörtade är vi inte. Och så till sist bjöd Christina Kjellson på en helt fantastisk spelning som nog hade allt som en spelning ska ha, med flera extranummer. Det var en sjuk stämning i lokalen och efteråt fick vi även dela några ord med henne, vår gamla lärare i viskonst. Dubbelgöken var en väldigt bra klubb. Och så här såg jag ut när jag vaknade upp i morse. Då kan ni ju tänka er hur bra det var.
Håll min hand.9/10/2009 Läste Metro på spårvagnen idag. Hejade till av de här bilderna: Är det bara jag som får ont i magen? Vilken jävla nyfödd bäbis lägger sig sådär frivilligt? Men det handlar inte om nån fri vilja.
Artikeln handlar om Tracy Raver, bäbisfotograf. Nyfödda bäbisar. Hon har äntligen hittat ett sätt att kunna fotografera dem precis som hon vill, det är bara "att få barnen att vänja sig under en timme, sedan är det bara att lägga dem i nästan vilka positioner som helst – fruktfat är en av Tracys favoriter – och plåta." Fruktfat. Jag gick in på metros hemsida för att kolla om det fanns en kritisk vinkling på artikeln, men efter att ha läst överskriften "Så tar du sötaste bilden på din bebis" hittade jag en länk till Tracy's sida. Där fanns ännu värre bilder, bland annat en riktig pinupbild med pussmun och allt. Åhåhåååå, jag tycker det är så obehagligt! Det är inte SÖTT, det är äckligt och makabert! Förstår inte... Bättre än bioÄldre inlägg
Mars 2011
Min gamla Bättre än bio
|