Matilda Magnussons hemsida!

Det hela är mycket enkelt. Under den här fliken kommer det att dagligen länkas till ett görfint youtubeklipp. Det är i alla fall tänkt att det ska vara dagligen, eller rättare sagt vardagligen. På detta sätt kommer er annars gråa vardag att spraka av intressanta, roliga och viktiga medieprylar. Allt för att ni ska få ytterligare en glimt av vad som rör sig inne i Matilda Magnussons skalle.

Tillägg: om Matilda inte skulle hinna med att lägga ut en tubare en viss veckodag inställer sig webmastern som modig vikarie. Dessa inlägg signeras "webmaster's choice" efter det aktuella datumet. Allt för att ni ska kunna hänga med. Ni är ju trots allt med i intresseklubben ...

Andy Kaufman. Och Jim Carrey.

Oooooh Laura!

08-11-25

Nej! Det är ingen bilreklamslåt!
Nej! Det är inte sången som bröderna Schulman gjorde ett bildspel till om Fritzl's dotter!
Det här är en helt fristående helt genialisk låt. En av de vackraste melodier jag har hört på länge, en av de vackraste texter.
Och Frida Öhrn är så fantastiskt söt. Det är så skönt när jag inser att det handlar om så mycket mer än rosa gullegull när man säger att någon är "söt". Det är något så speciellt med henne, tycker jag. Jag får sån lust att uppträda och visa upp mig bland folk när jag hör och ser henne sjunga. Därför har jag såklart denhär låten - Release me på min mobilmp3-spelare.
Och det är så häftigt med tjejer som står i en jordgubbsklänning och bulliga kinder, och plötsligt tar upp ett munspel och drar av världens solo. *Vill va*

Ska jag vräka ur mig mer?
Jo...när hon höjer en oktav in i låten, så får jag tårar i ögonen.

Ja, det har hänt att jag gråtit till Oprah.

Liten fjärt på mandolin

08-11-20

Dethär skulle egentligen vara gårdagens tubare. Men weebly är ibland det drygaste jävla as-hästrumpiga stället man kan tänka sig.

För någon månad sedan eller så fanns det en artikel om Sierra Hull, en 16-årig bluegrassångerska och mandolinspelare som just debuterat med en egen skiva. Jag har glömt av att kolla upp henne mer, men igårkväll kollade jag runt i internetlandet och fann henne på youtube.
Hon är, med min bedömning, helt otrolig på mandolin, och utför spelandet på detta instrument ganska coolt. Sångerna? Nja, har inte hört så mycket, men jag tror att det är mycket Alison Krauss över henne, och det är inte min favorit. Men, coolt. 16 fjärtar.

Kul gubbe. Kultgubbe.

08-11-18

Under helgen har Cacka Israelsson, Gunnar Wiklund och Harry Brandelius återuppstått i hemmets lugna vrå. Och som av en slump ungefär nästan kom det här klippet med Brandelius upp på You Tube när jag gick in där precis.
Jaha, ha ha, tänkte jag, det var en rolig gubbe det ju.
Sedan sökte jag på Harry Brandelius på Wikipedia, och fann att den här videon, Gamla Nordsjön, visades i ett ungdomsprogram som hette Tutti Frutti ett år innan jag föddes, och Harry blev därigenom kultförklarad av ungdomarna. Rolig gubbe. Konstig gubbe.

Att finna

08-11-12

Ibland har jag svårt att veta vad jag ska ge er för tubare.
Jag letade efter Björn Afzelius' medverkan i Nöjesmassakern, eftersom den ju har kommit ut på DVD i dagarna, vilket är både speciellt, konstigt och väldigt roligt.
Men jag hittade inte klippet.

Då kom jag att tänka på Helt Apropå med Stellan Sundahl, Kryddan och så vidare. Jag sökte och av en slump ser jag dethär klippet. Och plötsligt går det upp för mig, hur människor än en gång plockar upp bra saker från andra människor för att använda och förgylla dagen.
Jag minns nämligen väldigt många gånger när jag åkt i min broder Jonatans bil, när han plötsligt uttatalat påståendet "Ein traaktorr" när ett fordon passerat. Och detta har upprepats exakt så som den gör i klippet. Ett helt normalt och icke förvånande beteende för min bror, men nu vet jag att det inte är hans hjärna som är upphovsmannen iallafall, hah!

...och, JA. Jag tycker det är väldigt roligt.   

"Ätt jevvla högt bärg!"

08-11-05

Jag älskar min nya mobil, och hörlurarna till dem.
Jag försöker åka så mycket spårvagn som möjligt så jag kan sätta mig ner och bara lyssna på musik, utan att jag måste anstränga mig för att höra vad som spelas. Det behövde jag med min mp3-spelare. Den var dålig och diskant. Men min C702 är fantastisk.
Jag brukar shuffla. Och idag kom det upp en av mina favorit-Dylanlåtar, om jag får välja bland den smala vetskap jag har i Dylan-alster. Det är denhär låten, Leopard-skin pill-box hat.

Jag hittade en tubare med den låten från 1996 där Bob inte spelar gitarr samtidigt. Och han ser lite glad ut. Kanske det är gitarren som gör att han blir sur? Han kanske är sur för att han inte har en gitarr som han drömt om i sina små drömmar? Han kanske vill ha en väldigt rosa gitarr, egentligen.
Men i denhär videon behöver han inte tänka på sin fula gitarr. Istället har han stoppat bomullstussar i kinderna som Anders Eriksson och får vandra runt som en liten krullig jazzgubbe, fast det är blues. Hallåe?

Märkligt

08-10-30

Jag har haft den här låten, Jolene, med Dolly Parton i huvet hela dagen. Jag har inte nynnat, utan den har bara funnits där. Jag hade länge svårt för den låten, men på senare tid har jag lyssnat ordentligt på texten, och nu tycker jag den är jättebra.

Och så ikväll fick jag höra, just när jag satt och letade efter ett bra klipp med den låten på you tube, att en kompis från högstadiet har blivit förälder den 7 oktober i år! Och namnet på bäbisen är Joline. Det var märkligt tyckte jag. Och så fantastiskt roligt, men sååå konstigt. Och bra. Och det är ett fint namn... Men vadå, bäbis alltså? Ja, åh, va bra. Det är ungefär så jag kan uttrycka det för tillfället. Hah.

Världens bästa dåliga exempel

08-10-28

Det har varit lite tunt med inspiration på sista tiden.
Men på bussen ner till Helsingborg i fredags lyssnade jag på min nya mobil-mp3-spelare som låter så offantligt bra, ljudmässigt.
Jag tycker om att sitta med lurar som stänger ute hela världen, i öronen, och när jag gjorde det hörde jag nogrannt igenom just den här låten med Johan Johansson. Och jag blev glad, för jag tyckte den var så bra, och kände att jag ville själv spela den. Jag satt liksom och "höll med" honom hela låten igenom. Och så tycker jag om "evighetslåtar". "Lite country på detta", tänkte jag. Det var skönt att få en kick, snart tror jag att jag entrar scenen igen. 

Läpphår

08-10-27

Nä. Jag har inte bjudit på någon Affe som Dagens Tubare. Men idag är dagen.
Och då tänkte jag att ni ska få ut det mesta: Tal, musik och världens mustasch!
Låten heter "Messias" och klippet är från 1983. Jag tycker om låten, men har aldrig gillat "denhär" versionen. Den blir bättre när han, som på skivan "Malmöinspelningarna" sitter med en aukustisk gitarr och sjunger avspänt...ni kommer förstå om ni lyssnar.
Men, mustaschen är faktiskt helt underbar *vill haa*. 

En kaka?! På en torsda'?!

08-10-23

Efter att ha skickat iväg hemtentamen är det nu en trött Matilda som letar upp ett you tube-klipp att glädja både er och mig med. Och jag kom att tänka på att jag kanske borde packa ihop mina kläder eftersom jag ska resa ner till Skåneland imorgon.
Och då kom jag att tänka på ett klipp med Johan Glans, som jag hörde första gången när jag låg i ett nedsläckt sovrum och hade nåt migränliknande, medan Robert satt vid datorn och tittade på klippet. Jag tyckte det var roligt, just när han berättar om svårigheten att göra sig förstådd som skåning uppåt landet. Det säger han ungefär vid 4:40. Vi har inte det lätt. Och vi älskar kakor, Johan Glans och jag.

Det är bra med komik

08-10-21

De här två pågajevvlarna är väldigt roliga, om ni inte redan visste.
Och de är som roligast i denhär miljön, sittandes på en scen. Det gick nämligen en serie med dem för nån månad sen, som inte alls var lika bra, enligt mig.
De är ett exempel på såna som jag tänker "Men, det är ju så man gör!"  om när jag ser dem. Och så tittar jag.
Och det är väldigt skönt att dem finns när jag sitter med mina tenta-gråa-ögon och har skrivit mig till en annan dimension om tragedi och dramaturgisk form.

Jubileum!

08-10-20 (webmaster´s choice)

Det här är Björn Rothstein. Björn spelar till vardags trummor i diverse rockbandskonstellationer. En orkester heter Anders F Rönnblom Band. Dom gillar jag. 

En annan pryl jag gillar är trumsolon. Har gjort det ända sen barnsben.  

För typ en vecka sen fyllde Rothstein 50 bast. Det är ett jubileum. Och i dag klättade matildamagnusson.weebly.com över tusenbesöksgränsen. Det är fint och ett jubileum.

Hursomhelst är det här batteristarian ur sången Jazz av AFR.

HA HA

08-10-16

Jag har låtsas-höstlov nu. Ledigheten finns där för att jag ska diciplinera mig själv att skriva en hemtenta. Har diciplinen infunnet sig? Nooo.. Lite.

Jag hade TV:n på i förmiddag och pendlade mellan ettans och fyrans nyhetsmorgnar. Det är mysigt. Det är ledighet liksom.
Efter att nyhetsmorgon på ettan var slut visade dem "Morgonsoffan" med Batra och dem där. Halvkul. Men dethär tyckte jag var kul. Iallafall i början, innan man får se hans uttryck. Men det föll lite när den som lagt ut klippet på nätet, lagt ut det med en bild på personen. Så blunda och klicka på play.

Inte jättekul. Men kul. Jag flinade.

Jaa, vad är det han har i fickan?

08-10-15

Det fanns ett videoband med Hasse & Tages "Glaset i örat" hemma hos oss när jag var liten.
Den gillade jag. Men sen jag blev "stor" har jag inte sett den. Så det jag minns av den är när Monica Zetterlund sjunger "Var blev ni av?" i en röd klänning, en lång kö som jag tyckte var skittråkig och så denhär scenen.
Jag tyckte Gösta Ekman var så stilig. Jag tyckte hans kostym var så fin och jag var lite svartsjuk på Lena Nyman som fick dansa med honom. Och så var det kul att dem sjöng om en banan. Bananer är ju roliga.

Men hallå, vad är det egentligen Jan har i fickan?

En brud igen. Och Stormare.

08-10-14

Ikväll vill jag bara bjuda på något som jag hittade igen på You tube.
Det är ett klipp ifrån en film som jag tycker väldigt mycket om: Dancer in the dark med Björk i huvudrollen.

Jag tycker att det är en jättefin scen, till en jättefin sång. Tycker om dunket från tåget som hörs, men att bilderna till är liksom så "tysta". Och så är Björk så himla söt. Och Stormare är vädligt bra i denhär filmen. Jag tycker att den ska sättas upp som musikal. Och jag vill vara med i den.

Det kunde varit jag

08-10-13

Såg en artikel i Metro på väg in till skolan idag. Jag hatar blod och sprutor och operationer fasansfullt mycket, och när jag vill skrämma mig själv och få mig att må dåligt brukar jag tänka att jag har min blindtarm kvar.

Jag blev mycket lycklig när jag såg att det finns en tubare uppe redan om det jag läst.
En gammal banjospelare som tydligen ska vara en av de största namnen inom bluegrass, med namnet Eddie Adcock spelar banjo undertiden han opereras i hjärnan för sina handskakningar som gjorde att han inte kunde spela banjo så bra längre. Ah, läs här om det. Jag tycker det är coolt och äckligt att han är vaken och fullt medveten om att hans hjärna väller ut bakom honom. Han har satt ribban för mig nu. 

Och så lite kvinnor!

08-10-08

Ja, en och annan kvinna kan vi väl unna oss, bland alla galenskapare, edwallare och strindbergare.

Jag vill ge er en musikupplevelse idag.
Och då vill jag bjuda på Odetta.
Henne upptäckte jag när jag såg "No direction home", Dylan-dokumentären, första gången. Det var just dethär klippet, och jag rös och blev väldigt imponerad av hennes röst, pondus och hennes "läten". Jag förstod inte hur man kunde få ut ett sånt läte. Jag ville prova själv, men jag har ännu inte vågat. Tänk om jag också kan låta så, vad ska jag då göra med mitt liv?

Dethär är...mycket bra. Och hon lever än, sa Wikipedia!

Lik som ett bär

08-10-07

Det här klippet är hämtat från den utomordentliga serien "Grotesco". Det finns många utomordentliga klipp därifrån, som "Ett kilo mjöl" och "Dokument Wall Enberg", men jag valde ändå till slut denna sjukt snygga imitation av Claes Eriksson. Detta mycket för att jag under middagen idag avnjöt just originalet, "En himla många program".

Per Andersson är en typ som jag inte gillat och blivit mest irriterad på när jag sett honom förut, mycket på grund av sitt Göteborgs-gapande. Men i Grotesco är han fenomenal.

Män i norr

08-10-06

Under helgen kom min stora barndomsidol, Nordman, på tal.
  Jag och en Stina började prata om Småstjärnorna som vi båda som barn hade en stor äkta dröm om att få delta i, och som skalliga män. Hon ville vara Peter LeMarc, jag ville vara Nordman. Nordman var allt för mig. Jag hade en likadan grå stor tröja som han hade, och jag var beredd att snagga av mitt då småblonda hår, bara för att kunna bli godkänd som en Småstjärna. Jag var beredd att byta kön.
  Trots tårar, vågade jag aldrig ta steget att faktiskt ansöka.

  Jag brukar komma på när jag hör Nordman, att jag fortfarande tycker att han har en häftig röst och gillar musiken. Jag tycker han är bra. Så ovan här finns ett mycket bra exempel.

  Och, som en bonus, för att jag inte tog mig tid i torsdags och fredags med att bjuda er på ett bra klipp, så får ni Killinggängets Nordman-version också. Det är också himla bra...

Frilla á la Allan

08-10-01

Min frisyr är just ni i en period där den inte riktigt vet åt vilket håll den ska gå. Vissa dagar vill den växa och bli längre, så den kan pryda sig med flätor och snedluggar, andra dagar vill den snagga sig och vara cool. För övrigt var den med och såg "Hamlet" idag.

Jag kom att tänka på ett av mina favoritbarnprogram, "Stackars ramsor" med Allan Edwall, som jag hade som barn. (Självklart har jag växt ifrån såntdär barnsligt nu, visor och sånt).
Och jag mindes Edwalls frisyr (förutom det ena uppkavlade byxbenet), och insåg att det är ju den frisyren som jag har just nu. Och då kändes det lite bättre.
  Undrar om Allans kaluffs också funderade på att vara eller icke vara. Eller åtminstone; hur vara?

Aifeltornet

08-09-30

Dagens tubare får faktiskt bli ett eget verk.

Här är en tillbakablick på helgen som var. Jag kände mig mogen att visa upp mina färdigheter i denna konst (som jag tyvärr inte har funnit namnet på) för Robert. Jag gjorde inget märkvärdigt, utan bara visade allt vad jag lärde mig under min barndom.
I följd. 
Utan fel.
Och med värdighet. 

Sen pustade jag ut, för nu visste jag att han tyckte om mig lite mer ändå än innan. Och så hoppas jag att det ska bli för er också!  

Mer finns inte att tillägga, denna höstkväll med smak av stress-Hamlet-läsande och kommande onsdag.

Strindberg and Helium

08-09-29

Ni: Äntligen måndag! Äntligen en ny tubare!

Jag: Vi har inrett ett bibliotek och studierum i vår fräsiga förortstrea på Västkusten.
Där finns det en stor tom vägg (om man inte räknar mina självframkallade och hårt arbetade fotografier, *snyft, snyft*) ovanför skrivbordet. Där ska Strindberg sitta och mysa. Han ska vara i stort format och oundviklig. Men än finns han inte där.

Var hittar man en stor Strindberg-affisch då? Tradera? Nej, inte hittills. Bokmässan? Mjah, kanske det ja! Vi gjorde ett försök i Strindbergssällskapets monter, men de enda bilder på Agge där som inte var till salu var de största. Och någon 50-kronors halvmesyr kommer inte på tal!

En annan sak som jag tycker är roligt är roliga röster. Det är ännu roligare när roliga röster bara plötsligt finns där, utan egentligen någon anledning (?) och väldigt opassande. Det är kul. Roligt.

Bakande Bagande

08-09-26

Jag brukar försöka börja mina morgnar med att efter en dusch, slå på tv4 och i bästa fall koka ett gott ägg att skiva på morgonmackan.
  För bara någon dag sedan, slog jag därför på TV:n och fick plötsligt en mycket glad överraskning. Bokmässan äger just nu rum här i Götelaborg och vår allas Malou är på plats och intervjuar författare där, direkt från nyhetsmorgon på tv4. Denhär dagen presenterade hon de skrivande själar som skulle ingå i hennes intervjuprogram, och en av dessa råkade vara Lennart Hellsing.
  Jag blev så glad och överraskad. Jag trodde nämligen att denna utomordentliga man var ur tiden, icke levande. Och efterom jag sett upp till hans verk och hans sätt att få mig som både barn och "vuxen" att överraskas och fysiskt gapa, blev jag oerhört lycklig över att få uppleva honom en tidigt vardagsmorgon på tv4.

När jag ikväll såg detta klipp, i någorlunda förnuftig ålder, insåg jag hur mycket "vuxen"humor och Freudianskt tänkande det ligger i Lennart Hellsings verser. Det var kul. 

Dethär är barnprogram för mig. Det och Björne.

Humor på riktigt

08-09-25

Dagens tubare blir ett Galenskaparna-klipp som jag tycker är helt genialiskt och fruktansvärt roligt. Detta beror inte på att jag i skrivande stund pausar min urtrötta hjärna från medeltidsdramatik på vers, utan det är faktiskt något jag stått för väldigt länge.
  Det är ett sådant klipp som kommer följa mig livet igenom, är jag säker på. Jag kommer fortsätta citera, skratta och alltid bli lika chockad över Galenskaparnas helt underbara idé om att sätta ett äggskal på den lille mannens huvud. Bilden är så fullständig och bra som den kan bli.

  Nu vet ni vad humor är för mig!

Visdomsord, visdomsord ...

08-09-24 (webmaster´s choice)

Det hela utspelade sig för bara 2-3 veckor sen. Uppe i Vita bergen, Stockholm. Ni vet, där Carl-Anton häckade när det begav sig och - för ännu längre sen - där Arvid Falk, Olle Montanus och Sellén och lirarna hankade sig fram i Strindbergromanen Röda rummet.

Det här klippet är från en tillställning som kallas Allsång mot högern.

Den lille mannen i mitten heter Dan Viktor Andersson, figuren till vänster är Johan Johansson och långskånken på höger sida av Dan heter Stefan Sundström.

Om låten vill jag inte säga något nämnvärt ... En rolig grej är dock att Sulle verkar skämmas lite i början (han vet att det går hem hos publiken, det är ju såå charmigt med blyga män) för att sedan mer och mer visa sin rätta sida.

Kloka gamla gubbar

08-09-23

Åter ett klipp som kom till mina tankar idag på grund av Tradera-auktioner.
   På vårt kylskåp sitter nämligen från och med idag en magnet med en bild av Johnny Cash och Elvis tätt slingrade runt varandras axlar. Jah..ungefär iallafall.
   Och jag och Robert var samstämmiga i frågan om att Cash ofta hade en tendens att se lite dum och korkad ut i sina yngre år.
   Jag kom att tänka på denhär videon, som jag fastnade för och fick rysningar i första gången jag såg den. Johnny Cash sjunger en helt fantastisk låt som heter "Hurt" - skriven av Trent Reznor (fråga mig inte vem det är egentligen, men jag ska Wikipedia det).
   Han är gammal, klok och betydligt snyggare än när han var yngre.
   Och i skrivande stund så inser jag, när jag ser på videon igen, att han påminner en hel del om min morfar, som jag minns honom. 

Så denna kväll som är en kväll där förhösten lyser med sina orangea löv utanför vardagsrumsfönstret vill jag bjuda er på detta.
   Det här är så bra. Och när det är bra, är det svårt att förklara, men det vet ni redan.

Vem är bäst - tjejer eller killar?

08-09-22

Jag har en dålig erfarenhet av Gudrun Schyman. I mina rödaste dagar spelade jag på ett första maj-möte i Helsingborg och fick tacket i form av att bli typ utskälld innan jag skulle börja spela, för att jag inte var på plats under det klockslag som bestämts bortom mitt vetande, eller nåt.
   Hade det varit Gudrun Schyman som varit otrevlig mot mig kunde jag alltid använt det som ett partytrick senare i livet, men så var inte fallet. Hon skulle prata politik denna röda dag, och jag såg hur vänsternissarna svansade och dregglade efter henne.
   Själv gick jag där ensam ifrån, osedd, otackad, med min gitarr och röda palestinasjal dinglande runt strupen.

Iallafall! Detta gjorde att jag fick en dålig erfarenhet av Schyman. Men Anders och Måns lättade upp det för mig, en regnig dag på Nordiska Folkhögskolan. 

Det är verkligen en utomordentlig uppfinning, den här!

08-09-21

Som ni har märkt, har familjen Kuktjut-Magnusson en förkärlek för Galenskaparna. Vi tänker, går och pratar i Galenskapar-termer.

Vi är i mobil-köpar-tagen och jag sitter själv just nu och väntar på att få vinna en mobil på Tradera-auktionen. Robert vann en sådan i veckan, och därför har vi hörts av flera gånger under hans arbetstid för att höra om det hörs, och isåfall vilket bra och tydligt ljud det är i mobilen, trots att han till och med stod i fikarummet!

Dethär klippet har följt oss under denna veckan och därför är det en självklarhet att det ska vara med på Dagens Tubare. Bäst upplevelse får ni om ni klickar fram till 1:00, då Jan Rippe gör sitt fantastiska utspel.